Historia.nu med Urban Lindstedt

00:00 Med Historia Nu Premium får du två extra avsnitt av Historia Nu i månaden och alla vanliga avsnitt reklamfria. Vi har släppt 19 premium avsnitt tills nu. Allt från Dick Harrison och Medeltiden, Nyrmäng 38 och Snapphanar. Musik Musik Musik Musik Musik 00:52 Och första gången vi vet att någon kallar honom tyrann det är ju munkarna i Nydala kloster där han själv åker förbi under sin Eriksgata eller sin ganska hastiga, nästan flykt från Sverige efter blodbadet där. 01:06 När han åker ner till Danmark igen då passar man på att dränka några munkar. Vi vet inte riktigt vad det beror på att man gör det, att man stannar till just i Nydala och gör det. 01:14 Men då skriver munkarna i sin bok där, det var Christian Tyrannen, den här tyrannen som gjorde det här. Och sen är det etablerat och det är ju någonting som Gustav Vase plockar upp i sin propaganda sen. Och där kallas han ju alltid Christian Tyrannen, eller Christian den danske. Man trycker ju verkligen mycket på att han är utländsk, att man gör honom till en dansk kung. 01:45 Historia Nu är podcasten om människor och händelser som förändrade världen. Programledare är Urban Lindstedt. 02:03 Unionskungen Christian II var en hårdhänt förste som ärvde de blodiga striderna kring Kalmarunionen tillsammans med Kungakronan. 02:12 Han är utmanande både den svenska och den danska högaden samt kyrkan. 02:18 Efter att Christian II lät dränka abbotten och ett antal munkar i Nydala kloster år 1521 fick han tillnamnet Tyrann, ett namn Gustav Vasa utnyttjade i sin propaganda. 02:30 Hans vilja att befria de danska bönderna från livegenskapen väckte ont blod hos adeln. 02:36 Kombinationen av övervåld och vankelmod gjorde att han förlorade makten i både Sverige, Danmark och Norge och slutade sitt liv i mångåriga rest. 02:56 Tack alla lyssnare som stödjer oss. Om det är fler som vill stötta utvecklingen av podden Historia Nu så är det enklaste via vårt swish-nummer 123-610-7668. Skänk en valfri summa. Eller så kan ni via tjänsten Patreon som ni hittar bakom länken historia.nu-tack stödja oss med en mindre summa varje månad. 03:25 Erik Pettersson är historiker och författare och han har skrivit boken Första av Norden, Christian Tyrann. 03:32 Välkommen. Tack så mycket. Christian II, var det självklart att han skulle efterträda sin far, kung Hans? 03:41 Ja, det var det. Ovanligt självklart för att vara medeltiden. 03:45 För hans pappa, kung Hans, hade sett till att utse honom till arvförsta eller tronföljare. 03:51 Men Danmark var inget valkungdöme då som Sverige vid samma tid? 03:55 Nej, alltså så här var det. Det fanns ju hela tiden en konflikt i Danmark mellan dels riksrådet som ville ha det till att det var ett valkungadöme Danmark- Om det är ett valkungadöme då innebar det att de fick hela tiden välja vem det var som skulle bli monark i slutändan och då kunde ju de sätta press på den personen för att bli vald. Så det är ju lite likt våra nuvarande demokratiska system egentligen med tanke på det amerikanska valet som har varit precis och så vidare. Lite den typen av system var det. Och sen så fanns det kungamakten som hela tiden under senmedeltiden hävdade att de ville kunna utse sina efterträdare och införa en arvsmonarki. 04:33 Så det finns de som säger att både kung Hans och sen Christian själv ville föra tendensen mot att det skulle bli en arvsmonarki i hela Norden. Mm. 04:44 Så det fanns en motsättning där. Ja, men det blev det ju sen också. Precis. Och i Sverige blev det det. Och i Danmark dröjde det ytterligare 150 år till 1660. 04:54 Och det beror på Kristian mycket. 04:55 Ja. Riksrådet höll emot det. Ja, jag förstår. Men hur skulle du beskriva Kristian IIs uppväxt och utbildning så? 05:05 Vi vet väldigt lite om hans uppväxt egentligen. Vi har mest krönikerkällor om det. Och de kan man inte lita på? Nej, man kan inte lita så mycket på dem och de är ofta skrivna långt i efterhand av en person som kanske har en anledning till att skriva krönikor. Och många anledningar är ju politiska anledningar och i Christians fall så utmålar de ju honom ofta ganska negativt eftersom han förlorade ju makten. 05:31 Vi sa ju det innan vi körde igång här, han är ju en av de stora förlorarna i den nordiska historien. 05:36 Verkligen och en intressant förlorare för det betyder ju mycket att han förlorar här makten och... 05:44 Och det gör att hans barndom utmålas i väldigt negativa ordalag. 05:49 Och han föds 1481. Och det sägs redan från början att hela hans födelse omgärdas av en massa hjärtecken som man kallar det. Alltså onda tecken ungefär skulle vi säga. Alltså man kunde höra ett skrik inifrån magen innan han föddes på hans mamma och Kristina och Saxons saman. Alltså det är uppenbart bara lugn och påhitt av senare tiders. 06:13 Och när han föddes ut, eller när han väl kom till världen så ska han ha haft en knuten hand som var alldeles blodig. Och det ska ju visa att han blev upphovsman till Stockholms blodblad och en tyrann. Så det är uppenbart sådana som vet hur det gick för honom som skrev om det här. Men de faktiska grejerna som vi kan säga om hans barndom är väldigt lite egentligen. 06:34 Han får en speciell lärare som heter Conrad som är från Brandenburg när han är ganska ung. Han får lära sig latin. 06:42 Han får gå i privatundervisning hos den här läraren. 06:48 Och han läser antagligen alla klassiker. Det är ju renaissance i Europa nere på kontinenten på allvar vid den här tiden. Det har inte riktigt slagit fyr i Norden än med de här renaissance-idéerna. Men Christian läser åtminstone det som man kunde få tag på, på latin och på danska. 07:07 Vet man vilka språk han behärskade? 07:09 Ja, det vet vi åtminstone från vad han skriver brev på senare i livet. Han kan faktiskt franska, det kanske man blir lite förvånad över att höra. Latin, tyska och danska, nordiska. Det är en ganska intressant sak med danska, svenska eller nordiska då vi ska kalla det för att När han skriver brev, man kan inte läsa ut att det skulle vara danska han skriver på eller svenska. 07:34 Utan det är väldigt lika skriftspråken. 07:37 Och det tolkar jag som att språken är extremt lika på den här tiden fortfarande. Det har fortfarande inte blivit den här. 07:43 Idag gör man ju oftast en stor grej av att det är så svårt att förstå danska, eller hur? Men det märker man inte någonstans. För att man kan ju tänka sig ändå i den här Kalmarunionen när de ska träffas, att hade det varit språklig förbistring så borde det ha skrivits någonstans. 08:01 Ja, men verkligen. Och Christian kommer ju och håller tal som när han blir krönt i Stockholm. Då håller han ett stort tal uppe på Brunkeberg, vid nuvarande Åhlénshuset ungefär där. Så samlar han hela Stockholm och så håller han ett tal för dem. Och det hade han ju inte kanske kunnat göra hur som helst på danska inför. 08:16 Men hade vi, du kanske hade förstått vad han har sagt, men hade jag förstått vad han har sagt, tror du? 08:22 Ja, det mesta hade vi nog förstått. Det tror jag. Och framförallt om man tittar på det skrivna språket, hur de pratade det är ju jättesvårt att äta. 08:31 Men i det skrivna språket så är det ju mycket enklare att förstå vad Christian skriver än vad senare danskar skriver. Och danska är ju ändå inte så svårt att läsa för oss nu. 08:39 Det är mycket lättare att läsa än att förstå talad språk. 08:45 Men skulle du säga att han var en välutbildad monark? 08:48 Ja, men för tiden så är han det. Och det handlade ju mycket om att hans pappa Hans förbereder honom för tronen redan från att han var liten. Och han blev, som vi sa förut, han blev arvsförste redan när han var barn. Redan när han var barn så visste han att han skulle bli kung. Exakt, han var 6-7 år när han blev det i både Danmark och Norge och sen när han var 16 år så blev han det i Sverige också. 09:08 Så att han var förberedd tidigt på att ta över och då var han ju tvungen att kunna alla de här grejerna. 09:15 Så språk Teologi, säkert historia Statskunskap Alla de grejerna var liksom givna grejer för honom att lära sig. Däremot så har vi ingen utbildningsplan för honom så vi vet inte vad han faktiskt lät. 09:27 Men det är en lärare men han borde väl rimligtvis ha haft flera? 09:30 Ja, det är den enda vi känner namnet på. För det är den som utses. Nästan alltid så ser man det att man börjar utbilda unga förstar vid den här tiden när de var sju. Man såg det som en sån här skolålders... Det är ungefär som nu. Som vi, ja. Precis. Så det hänger i. Ja, ja. 09:47 Men sju år var en sån och då får han den här läraren Konrad som är ner från Brandenburg. 09:53 Men som kung då vid den här tiden så var det ju viktigt att kunna det militära. Får han någon militär utbildning? 10:00 Det vet vi mindre om. 10:03 Och sen det som det tyder på när han är vuxen sen är ju att han inte är en speciellt duktig befälhavare. 10:09 Är det så? 10:09 Ja, han är ganska värdelös på det faktiskt. Hur märker man det då? Ja, det märker man på att han i avgörande tillfällen, han får själv i flera stycken brev från befälhavare som tycker att han fattar felaktiga beslut, det vet vi. 10:24 Alltså militärstrategiska fel? 10:25 Ja, precis. Och sen så ser man också en väldigt obeslutsamhet i honom. Men han lyckas ju ändå erövra en massa svenska borgar. Ja, men det är inte tack vare honom utan det är tack vare en befälhavare som heter Otto Krumpen som han använder sig av sen under det här till slut framgångsrika 1520-års fälttåg. 10:48 Det lyckas ju. Men innan dess så har han själv gjort två stycken misslyckade försök att ta Stockholm när han själv ska anföra trupperna. 10:55 Men Stockholm var väl som jag uppfattar en stad som var väldigt svår att erövra? 11:00 Det var det, men han är ute i fält nere vid Brännkyrka här precis söder om Stockholm 1518 och då för Kristiantrupperna och precis i avgörande tillfälle så ber han dem att slå till reträtt. 11:14 Och det är då bland annat att han får skäll från andra befälhavare i armén som säger att hade vi bara fortsatt lite till då hade vi kunnat få det här till en vinst. Nu förlorade vi det här slaget på grund av det här. Och då är det ju stenstyre. 11:27 Alltså slaget vid Brännkyrka förlorade vi sannolikt på grund av hans dåliga ledarskap. 11:32 Ja, det är väldigt roligt att säga så. 11:34 I och med att han tidigt är utsedd som att han ska bli kung så blir han ju ståthållare i Norge. Ja, precis. Fast på den tiden så kanske det inte var så ungt att få sådana ansvarsfulla positioner vid den här tiden, eller? 11:52 Nej, det var inte anmärkningsvärt ungt. Han är ju 21 och han skickas iväg till Norge. Det ses nog som en del i hans första bildning helt enkelt från pappans sida. 12:03 Men vad innebär det att vara ståthållare av Norge? 12:06 Det innebar egentligen att han var vicekung över Norge kan vi säga. Han var som en lokal kung? Ja, han hade lokal kunglig befogenhet att upprätthålla lagen, upprätthålla ordning, föra krig ifall det behövdes. Det behövdes delvis för att den norska adeln gör uppror där under ett uppror som brukar kallas för tre rosorupproret. 12:28 jag hörde på att säga, fanns det någon norsk adel kvar efter pesten? 12:31 ja det var inte mycket men det var några stycken adelsmän som gjorde det och gjorde det i samarbete med kyrkan så han måste gå emot kyrkan också och är mot den här biskopen av Hammar som är ett biskopssäte precis norr om Oslo och det är en person som han jagar där också Men för Kristians del så innebär det egentligen att det är en kungaskola helt enkelt att vara ståttalare över Norge. 12:59 Men kan vi lära oss någonting om hans personlighet och så på hur han regerade Norge? 13:04 Ja, delvis kan vi göra det. För det man märker tidigt är att han lerar sig hellre med borgerskap än med adeln. 13:12 Och det är någonting som kommer vara genomgående för honom. 13:15 Och det beror ju mycket på att han känner sig inte utmanad av borgerskapet utan de kan han samarbeta med utan att bli utmanad om kungamakten. För han har en ambition redan från början att stärka kungamakten för han ser ju att det här är ett problem för kungarna att de har så pass lite makt i unionen och i Norden generellt. 13:34 För kungamakten är svag i Norden. 13:35 Kungamakten är ytterst svag i den här tiden. Vi har en väldigt stark adel och det beror ju på att de sitter på mycket av resurserna i samhället eftersom de äger jorden direkt. Kungamakten däremot äger väldigt, väldigt lite jord och så är det i hela Norden. 13:50 Man äger lite mer jord, kungamakten äger lite mer jord i Danmark än vad man gör i Sverige och Norge men det är fortfarande väldigt lite mot hur det är efter reformationen sen. 14:01 Så att det är bara några procent av jorden som är kunglig om vi säger så. 14:05 Och sen har man ju kyrkan också som en stark spelare i det här. Kyrkan kan ju i sin position som en maktspelare i hela Europa säga till kungamakten att den får inte göra som den vill. Till exempel får inte den införa skatter över kyrkan. Och det innebär att jättemycket av jorden i Norden är inte beskattningsbar för kronan. 14:27 Och det är ungefär en fjärdedel av jorden som är kyrkogjord. Och den ligger direkt under kronan. Eller under kyrkans. 14:34 De får göra vad de känner med den jorden. Och de har fiskerätter i Norge. Kyrkan i Norge är jättestark. Är den starkare än i Sverige? Ja, den är den. Proportionellt sett. Vad beror det på då? 14:46 Alltså det beror på många olika saker. Men det beror ju också på att kungamakten har ju svårt att vara lokalt förankrad. Medan kyrkan har ju hela tiden det genom socknarna. Och genom prästerna har ju en lokal förankring hela tiden. 14:59 Det är egentligen den enda lokala institutionen. Egentligen är det det. 15:02 Socknarna är ju det mest finmaskiga nätet så här. 15:06 Ja, just det. Och det ser man ju med Trondheims katedral som ju får sin enormt fina fasad där på 14-talet. Hur rik den norska kyrkan är. 15:14 Men det hände ju en ganska betydelsefull sak när han var i Norge. Att han träffade ju den här Dyvike. 15:21 Ja, precis. 15:23 Kan du berätta lite? Eller det kanske man inte vet så mycket om. 15:25 Ja, man vet lite i alla fall. Och här får man också pussla lite med krönikorna och vad de säger i efterhand. För de utmålar ju det här också som att det här är en dålig relation för Kristians del. Så att Dyveke är en nederländsk borgardotter. 15:43 Är dotter till en som heter Sigbritt, som brukar kallas Mor Sigbritt i dansk historia. 15:50 Hon får det epitetet, Mor Sigbritt. Hon heter egentligen Sigbret Willems och kommer alltså från Nederländerna och antagligen så är hon enka och kommer till Bergen bara kanske något år innan Christian kommer dit och det här är 1507 som han får ett tips om att det ska finnas en jättesöt flicka då i Bergen och det är Dyveke. 16:13 Finns det några bilder på henne än? Nej. Jag har inte hittat någon i den searchen. 16:18 Nej, det gör det inte. 16:21 Tyvärr är det precis inom porträtt. 16:23 Men finns det beskrivningar av hon, förutom att hon är vacker? 16:26 Ja, det gör det i de här krönikorna. Och de beskriver det som att hon är helt betagande vacker. 16:31 Och man beskriver också den här mor Sigbrett som en väldigt intelligent kvinna helt enkelt. 16:41 Som hela tiden står bakom ryggen eller vid sidan av sin dotter. Och det är ju någonting som Aden sen ser väldigt negativt på. 16:49 För då, Lieveke blir Kristians älskarina. Hur det går till exakt det vet jag inte. Men ganska direkt egentligen. Ganska direkt. Antagligen så stämmer de träff enligt berättelserna i alla fall. 17:03 Så ordnar Christian en val på rådhuset i Bergen och bjuder in henne och mor Sigbrett. Han dansar första dansen med någon lokal adelskvinna där men sen så dansar han resten av kvällen med Dyveke. 17:19 Säger alla de här krönikorna. 17:21 Och så från den dagen så är de oskyldigaktiga. 17:24 Men var det ovanligt vid den här tiden att kungarna hade, man får ju nästan beskriva henne som en officiell älskarina. Var det vanligt eller ovanligt vid den här tiden? 17:34 Innan man gifte sig och gjorde det i en officiell akt så var det väldigt vanligt att man hade en mer utsedd frilla, kallas det ju ofta, eller älskarina. 17:46 Och många av dem blev ju mammor till barn. Alltså de fick lite halvkungliga barn i och med det. Men det man gjorde då var att när kungen väl gifte sig så gifte man bort henne också. Med någon adelsman. Med någon lämpladesman. Och då fick hon ta hand om de barnen också. Och ibland så fick de bara tas upp i den familjen då som riktiga barn. 18:11 Eller så gjorde man nya familjenamnet av dem. 18:14 Men man får ändå känslan när man läser om den här tiden att man tog hand om sina illegitima barn om man var kung. Eller hur? Många av de här blir ju viktiga här. Absolut. Som militärer och så. 18:27 Och det säger ju någonting om hur pragmatisk man ändå var med det här med arv. Hade man ett barn så tog man hand om det. Det var så viktigt. 18:38 Man kunde ju placera den här personen på ett ämbete som var upphöjd till exempel. 18:43 Mm. 18:50 Christian II, han kröns ju som kung efter att kung Hans dör då, 1513. Hur stort var, över vilka områden blir han kung? 19:04 Christian blir kung över Danmark och Norge, till att börja med. Det är där han blir accepterad. 19:10 Och Danmark vid den här tiden, det var ju även södra nuvarande Sverige och sånt. 19:15 Ja, precis. Danmark innefattade även Skåne och västkusten, större delen av dem. 19:21 Upp till Göteborg ungefär. 19:24 Och vi kan även tänka norra nuvarande Tyskland ingick ju också i Danmark. 19:30 Så det var ett relativt stort rike. 19:33 Och man gjorde anspråk på Island och man gjorde anspråk på Grönland också. 19:36 Men man hade inte kontroll på det? 19:37 Man hade inte kontroll över någon av de områdena. Och sen så Norge då. Där blev han ju också accepterad direkt. Men Sverige hade ju en person som heter Sten Svantesson och som kallar sig Sture tagit makten istället. Men han är egentligen den legitima kungen för Sverige. 19:54 Rent juridiskt. Om man nu kan prata om juridik i de här sammanheterna. 19:58 Ja, precis. 20:01 Nej, men rent juridiskt så var han där genom att han hade ju valts som arvförste, eller blivit bekräftad som arvförste i Stockholm när han var 16 år redan, som sagt. Ja, så han var även bekräftad i Sverige? Ja, för kung Hans hade ju hela unionen under ett kort tag, under ungefär tre eller fyra år, så styrde han över hela unionen. Då passade han på att se till att Kristian blev arvförste även i den svenska delen av unionen. 20:26 Men i princip, hur länge kan man säga att Kalmar unionen har varit i upplösning rätt länge vid den här tidpunkten? 20:32 Ja, det där är ju ett forskningsområde. Men unionen hade ju varit ganska mycket i Sverige ända sedan 1470 egentligen. 20:44 Så i princip hela hans levnad. 20:47 Ja, precis. 20:49 Och kung Hans gjorde ju tappra försök att återskapa unionen. Mycket pådriven av sin mamma Dorotea Brandenburg. För hon hade alla sina arvländer i Sverige. Hon hade stora områden som hon hade rätt till enligt sin morgongåva kring Örebro. Det var där det låg. Och de hade ju inte hon tillgång till när unionen började krackelera i fogarna där. Så hon var en väldigt pådrivande kraft i det här. Och sen blandade sig påven in och massor. 21:18 Det var många turer i det. 21:22 Vi kommer ju inte gräva ner och göra så djupt i Stockholms blodbad idag. Vi har ju tidigare avsnitt avsnitt 7 om Stockholms blodbad som går mer och mer i detalj. 21:32 Även om det är väl så de flesta svenskar tittar. När man tänker på Christian och andra så... 21:38 Är det seriöst att kalla han Christian Tyrann även som akademisk historiker? 21:44 Är det seriöst? 21:45 Nej, det är seriöst. 21:48 Det är ju hans fienderskap. Ja, men så är det ju. Och första gången vi vet att någon kallar honom Tyrann det är ju munkarna i Nydala kloster där han själv åker förbi under sin Eriksgata eller sin ganska hastiga, nästan flykt från Sverige efter blodbadet där. 22:06 När han åker ner till Danmark igen. Då passar man på att dränka några munkar. Vi vet inte riktigt vad det beror på att man gör det. Att man stannar till just i Nydal och gör det. 22:15 Men då skriver munkarna i sin bok där. Det var Christian Tyrannen som gjorde det här. Och sen är det etablerat. Och det är ju någonting som Gustav Vasa plockar upp i sin propaganda sen. Och där kallas han ju alltid Christian Tyrannen. 22:28 Eller Christian den danske. Man trycker ju verkligen mycket på att han är utländsk. Att man gör honom till en dansk kung. Inte till en nordisk skull. I propagandan så har ju sturarna lyft det här med att Sverige är en sak, Danmark är en sak. De har verkligen försökt göra det till en viktig sak i sin propaganda. 22:48 Och Gustav Vasa tar över den propagandan väldigt mycket sen. Så det är inte någonting som han hittar på. 22:54 Utan han lyfter upp den här nationalismen eller vad man ska kalla det. 22:59 Och trycker på att det är olika saker. Men som jag sa förut, det finns ju liksom ingen språklig skillnad till exempel. 23:05 Mellan länderna. Och det är ju mycket mindre betydelse egentligen om man bodde i Skåne eller i Småland. 23:12 Det bryddes ju inte folk om egentligen. Det enda var vem man betalade skatt till. 23:17 Men sen vem som hade politiskt styre, det spelade mindre roll för vanligt folk. Och man identifierar sig ju absolut inte som dansk eller svensk. Det finns ju ingenting i källorna som tyder på det. Men det är ju ganska långt fram i tiden. Ja, det är ju långt fram på 1800-talet vi får gå då. 23:32 Så det är ju någonting som senare tiders historieskrivning har gjort. 23:37 Man har köpt Gustav Vasas propaganda väldigt mycket kring Stockholms blodbad helt enkelt. Och lyft det som en svensk födelsegrej egentligen. 23:46 När man väl börjar fördjupa sig i historia så känner man sig alltid lite lurad tycker jag. 23:51 Jag menar har den här 800-tals nationalismen faktiskt. Men du, han gifter ju in sig i, det måste ju vara den mäktigaste ätten vid den här tiden, Habsburgska ätten. 24:04 Ja men det är det ju absolut. 24:06 Jag menar, Danmark har ändå den statusen då i Europa, att han kan få gifta sig in i, eller? Om du skulle utveckla dig lite. 24:14 Ja men absolut. Habsburgsfamiljen är ju tjejsarfamilj i det tysk-romerska riket, men de sitter ju även på spanska tronen och håller på och skapar sig ett imperium på andra sidan Atlanten, så det är ju verkligen. men det är väl utan tvekan den mäktigaste kunga det är den mäktigaste i världen just då skulle jag säga Kina börjar ju bli på nedåtgående vid den här tiden så att de håller ju på, Spanien håller ju verkligen på att ta över och fortfarande så sitter ju den spanska och tysk-romerska tronen ihop så att det är ju verkligen sen när Karl V går upp på tronen då är ju han kejsare över ett område där solen verkligen aldrig går ner så som han säger Och anledningen till att Danmark får den här rollen är ju att man ska inte se det som Danmark utan man ska se det som unionen, man ska se det som Norden. 25:02 Det är ju dem som man allierar sig med. 25:04 Det är ju som unionskung man gifter in sig. 25:07 Ja, precis. Exakt. Och det är ju den ambitionen han har. Och det är ju de pengarna som han får i det här giftermålet. Han får 250 000 gyllan när han gifter sig. Är det mycket pengar? Det är enormt mycket pengar. Det är flera års statskassa. 25:20 Flera års statskassa? 25:20 Ja, där är det. 25:23 Och de pengarna tänker ju Christian att han ska använda sig av. Han får ju dem från sin svågerkejsaren för att han ska kunna återbygga den här unionen som han ska vara kung över. 25:32 Så det är ett ganska rent strategiskt viktigt giftemålet. 25:37 Ja, extremt viktigt är det här i giftemålet med Elisabeth som är syster till kejsaren. 25:44 En grej som jag studsar lite på i din bok är att han får rådet att han måste råka av sig skägget. De gifts ju per ombud här, eller hur? Ja, precis. De har bara sett porträtt på varandra när de gifter sig. 25:57 Det här med skägget, du måste reda ut det. Varför får han inte ha skägg när han ska träffa sin... Ja, de är ju redan gifta då när han träffar henne. 26:05 Ja, precis. Men han får ändå uppmaningen att han ska raka av sig det här skägget. Man ser det som medeltida. 26:12 Eller man sa ju inte medeltida, men man ser det som väldigt omodernt på kontinenten. 26:16 Men han hade i princip skägg hela sitt liv. 26:18 Ja, han hade skägg hela livet. Och även om vi ser porträtt från när han är uppåt 50-60 sen så har han det här stora helskägget. Så det är ingenting som han rakar av sig lättligt så... 26:28 Men ner på kontinenten då var det renässansens ideal var att man skulle vara slätrakad. Och det var ju så det var där. 26:36 Så att kungarna och förstarna nere i Europa de var rakade? 26:41 Ja och särskilt Italien och Tyskland. 26:43 Inte ens mustasche? 26:45 Nej, i princip inte. Alltså det var väldigt lite. 26:48 Men jag menar, det är ju så man, Gustav Vasa framställs ju alltid med skägg också. Så att vi höll fast vid skägget här uppe. 26:56 Kanske var det därför man bröt med reformationen av Sydeuropa där. 27:00 Det finns alltid en skägg, ja. 27:02 Det protestantiska skägget. 27:06 Det här äktenskapet, hur skulle du beskriva det? Det är ju naturligtvis ett politiskt resonemangstäktenskap, men de får ju ändå ganska många barn och sådär. 27:15 Ja, Elisabeth är ju 13 år när de gifter sig. Han är 32. 27:21 Det här skulle ju vara olagligt idag. 27:23 Ja, det skulle det vara. För att inte tala om hur fel vi tycker att det är. Men på den tiden så tyckte man inte det var något konstigt. För man säkrade ju upp henne på något sätt för Christian. 27:33 Det var ju inte samma sak som att de inledde en sexuell relation. 27:36 Nej, det gjorde de inte. Och hon var kvar ytterligare ett år i Bryssel innan hon ens kom till Köpenhamn. 27:43 Och sen kommer hon dit under mycket pompaståt och så. 27:46 Och Christian lever ju fortfarande med dyvecka när Elisabeth kommer. Och där väcker ju ont blod hos Habsburgs familjen däremot. 27:54 Men man brydde sig om sånt ändå. 27:56 Ja, för det normala var att man bröt den här frillorrelationen eller den här relationen man hade med älskarinnan i den stund man hade gift sig. Då skulle man bryta med den. 28:08 Men sen för Christians del så verkar det ju ha varit det tydjande på att han hade mer än bara en enkel känsla för Diveke. Antagligen så var det ju hans livs... Det måste ju vara en djup relation. Ja, precis. Det är svårt att tolka det på något annat sätt skulle jag säga. 28:25 Men sen senare i livet så kommer ju Elisabeth och Christian varandra nära. 28:30 De gör det, ja. 28:30 Ja, det gör de. Och hon följer ju med sen på hans resor och hjälper honom på olika sätt sen när han drar runt på kontinenten. 28:37 Ja, hon är lojal med honom även när han har förlorat makten. Ja, det är hon, absolut. Tyveke dör ju. Hon är ju ung och frisk men bara dör i knallfall egentligen. 28:47 Vad vet vi om det här dödsfallet? Alltså vi vet förtvivlat lite om det som vi faktiskt kan ta på i nuläget. Däremot det vi vet tydligare är ju vilka konflikter som finns i tiden och vad olika personer tycker har hänt här. Och det finns ju egentligen två olika skolor. En som säger att hon egentligen bara blir sjuk och dör. 29:12 Det kan ju vara så. Hon är 27 år gammal, ja hon kan ju absolut ha fått varann någon svårare sjukdom som man inte lyckades få en att överleva. 29:21 Eller så finns det ju ganska tydliga tecken i tiden som säger att hon ska ha blivit förgiftad. 29:27 Vem förgiftade henne då? Och i sådana fall så är det en specifik person som pekas ut och det är Torben Oxe, han är ett riksråd och en som antagligen har fått betalt, det tror Christian i alla fall, av den Habsburgska familjen för att ha ihjäl det i veckan. 29:44 Vi kan ju inte veta här, men vad lutar du åt? 29:48 Mördar det sådant tror du eller? 29:51 Alltså Christian själv är ju väldigt övertygad om att det är så här det har hänt. Han går ju till väldigt långa, över väldigt mycket olika grejer för att bevisa att det är det här som har hänt. 30:00 Men det finns ju också rykten om att Divek har en relation med den här oxen. Ja. 30:07 Så att vi vet, alltså i slutändan så måste man bara säga att vi vet inte, men det jag tror är ju att han är ju inte oskyldig, helt oskyldig, det tror jag inte, Tobin också. Sen om han verkligen har giftat henne eller inte, det kommer vi aldrig få veta antagligen. 30:30 Kan man se att han blir annorlunda efter Dyvekes död? Eller är det bara efterkonstruktioner? 30:36 Ja, delvis så blir det ju lite så att om man säger att han blir annorlunda genom hennes död så blir det en självbekräftande grej lite. Men samtidigt så är ett annat faktum kvarstår att han är väldigt omtyckt i både Danmark och Norge som kung innan det här händer. Men sen efter det här, det är då alla hans problem börjar. 31:02 Så sannolikt så blir han en sämre monark efter det här? 31:06 Antagligen så blir han en mer tyrannisk i det att man inte kan lita på vad han gör för någonting. Han blir nästan som en dubbelnatur har man sagt. 31:17 Ena dagen så kan han göra en sak, andra dagen kan han göra en helt annan. 31:20 Kan man gå så långt att säga att han har nästan psykisk sjukdom? Eller är det att gå för långt? 31:25 Alltså det finns en psykiater i mitten av 1900-talet, på 1940-talet tror jag han skriver en biografi över Christian på danska. Och han försöker ju göra en poäng av att Christian får någon typ av psykos av det här. 31:41 Jag är alltid lite skeptisk. Jag är också väldigt skeptisk till den typen av skrivning. Det vi vet är ju att han blir väldigt opolitlig, att han får mycket mer politisk, nästan hybris efter det här. 31:55 Så det är ingen tvekan om att det påverkar honom som människa? 31:58 Nej, precis. Så är det. Och jag menar, på ett sätt så kan han ju verkligen se sig inkörd i ett hörn här. Jag menar, han är inkörd i det här hörnet av den Habsburgska familjen som vill att han ska göra i ordning unionen. Alltså de verkligen börjar ju trycka på här nu. Han har fått de här pengarna, han ska se till att det blir... Han inleder krig mot Sverige och mot den här Sten Sture. Det går väldigt dåligt. Det bidrar ju säkert också till det här. För under sommaren där 1517 så har han gjort ett första misslyckats försök att ta Sverige. 32:30 Och sen så dör Diveke dessutom. Allting tyder på... Det blir en väldigt stor press på honom. 32:37 Och intressant i det här är ju också att mor Sigbritt fortsätter att vara lojal mot Christian. 32:43 Hon fortsätter att vara en viktig rådgivare. Hon kanske blir ännu viktigare. 32:46 Hon blir förmodligen ännu viktigare. Som ett psykologiskt stöd om inte annat. 32:49 Hon får även någon slags finansministerroll. 32:52 Precis. Och när ambassadörer kommer till Chappenhamn då är det henne som de söker audiens hos. För att sen få prata med kungen. 33:01 Så att det är verkligen, hennes roll i det här är väldigt intressant. Tyvärr vet vi alldeles för lite om den. 33:09 Men du, några dagar, när vi sitter och spelar in det här så är vi några dagar efter 500 års åminnelsen av Stockholms blodbad. Och jag börjar känna mig lite lätt less på ämnet. 33:21 Och jag ska vara helt ärlig faktiskt. Men... Jag tänkte, det är ju helt omöjligt att ha ett avsnitt om Christian II utan att nämna blodbadet. Ja, självklart. Men jag tänkte, vi behöver inte fördjupa oss sådär jättemycket. Men jag känner, för mig framstår blodbadet som något väldigt mystiskt. Det är väl naturligtvis källäga och sånt som gör det. Men... 33:46 Varför avrättas det så många? 33:50 Det finns lite olika uppgifter men de flesta brukar väl ramla kring ungefär hundra människor, högadesmän, även två biskoppar, massa borgare. 34:01 Jag menar, hade han behövt avrätta så många egentligen bara för att stärka makten i 34:07 Många av de här grejerna som du pekar på är ju sånt som gör den här händelsen väldigt konstig. 34:13 Bland annat biskoparna där. Det är ju helt obegripligt. Som kung får ju inte han straffa en kyrkoman. Utan det är ju påven som ska utfärda ett straff. Och han avrättar två biskopar. Och han avrättar två biskopar. Det gör att Christian måste skrivas personligt brev till påven och förklara vad det är som har hänt. 34:28 I det där brevet så skriver han att det var ett tumult i Stockholm under de här dagarna. Och i det här tumultet råkar de här båda biskopparna dö. 34:37 Men det låter ju inte särskilt tro. Jag menar, de är ju de två första som avrättas. 34:41 Ja, det är ju helt uppenbart en lögn. 34:43 Så är det ju. Det stämmer ju inte alls. 34:47 Men däremot, om man tittar på bakgrunden till vad som leder upp till blodbadet så är ju Gustav Trolles roll väldigt intressant. Han är ju en väldigt ung man. Det ska man inte glömma bort i det här sammanhanget. Han är bara 30, lite dykt. Han är 32. 35:03 Han har ett väldigt hämndbehov antagligen. 35:06 Han är ju ärkebiskop som blir avsatt och han får sin borgriven. Och han är ju egentligen den som inleder rättegången emot de anklagande här. 35:17 Precis och han har kommit till Kristian och sagt att ett av Kristians, nu när han är krönt kung, då måste han stå upp för kyrkan för det är en kristen kungs uppgift. Och i Sverige så har det varit så att den tidiga riksföreståndaren, den nu döde Sten Sture, han har ju avlidit i striderna. 35:34 Han har gjort en stor skymf mot kyrkan genom att avsätta honom som ärkebiskop i Uppsala och riva ner hans stora borg i Almarestäket i Mälaren. 35:45 Så därför måste vissa personer som har varit lojala måste en sture straffas av kungen för att saker och ting ska ställas till rätta. Och då skickar han in en lista på 16 namn till kungen och så säger han att alla de här måste straffas på olika sätt. 36:00 Men han kanske inte tänker sig att de ska avrätta sig. Nej, och här finns det en stor debatt också. Det är ju i det här läget som biskopen i Linköping Hans Brask ska ha pillat fram sin lilla lapphus i gillet och sagt att han var tvungen till att skriva under det här brevet för ett av bevisen för de här människornas skuld är ju det så kallade sammansvärdningsbrevet. Det är alltså ett brev där alla de här personerna som har varit lojala mot Stensture går ihop. Och så skriver de under ett brev där de säger att vi är alla överens om att avsätta erkebiskopen och vi är överens om att förstöra den här borgen. 36:30 Men man måste ju, i och med att man ändå skriver det här brevet så måste man ju, man fattar ju att det var en stor grej att avsätta. Det fick man ju inte göra egentligen. 36:37 Ja, och det var väl antagligen därför som Hans Brask hade, om han nu har gjort det på det sättet, det vet vi inte. Men, återigen. 36:44 Här är det väldigt mycket olika grejer som är i spel. Men man har det här sammansvärdningsbrevet och det är utifrån det brevet som Gustav Troll, den avsatta erkebiskopen, säger att alla de här personerna måste straffas. Så det är det vi har som utgångspunkt. 36:59 Men sen ska vi inte sticka under storm med att det är ju inget unikt för något sätt att man straffar människor genom döden som har varit politiska motståndare. Det är ju någonting som pågår långt in på 1600-talet. 37:11 Jag kan nästan säga att det är en fin, gammal politisk tradition. 37:14 Ja, men nästan så. 37:17 Och på det här också lite juridiskt. Man försöker ju göra det här till en liten juridisk. Man försöker ju skapa som en rättegång i det här. Och här blir ju biskop Hans Brask också en nyckelfigur. För han gör ju att alltihop får en juridiskt skimmer av att de döms som kättare allihopa de här. Alltså en kättare är ju en som har förbrutit sig mot kyrkan och då ska ju den straffas genom döden och genom att egentligen brännas. Det är ju samma sak som Jean d'Arc har gjort om vi tänker. 37:48 Så till yttre så ser Stockholms blodbad ut som en sån här kättarrättegång. Men det är ju uppenbart att den förenas med Christians politiska motiv också. Så det är ju det som gör den här konstigheten egentligen. 38:00 Men det är svårt egentligen att... förstå Stockholms blodlåd egentligen. Förutom att det är naturligtvis att bekämpa politiska motståndare. 38:10 Men en sak som man ofta glömmer bort i det, eller som inte lyfts upp tillräckligt mycket i det tycker jag, det är borgarnas roll i det här. Ofta så brukar man säga, ja men Christian avrättar de här biskoparna som vi sa här. Och han avrättar en massa riksråd och en massa adesmän. Det är ungefär 15 adesmän totalt och fem riksråd. Och sen två biskoppar. 38:27 Så det är en minoritet egentligen av dem? 38:29 Det är en minoritet av det. Men en stor del, ungefär 40 personer av de här, är Stockholmsborgare. Varför avrättas de? Jo, min tanke kring det här är, för en av de första sakerna som Christian gör efteråt när Stockholms blodbad är genomfört, han är krönt och bekräftad som kung i Sverige, det är att han startar ett handelskompani i Norden. Och han vill alltså starta ett handelskompani som har viktiga kontor i Stockholm och i Köpenhamn och i Oslo. Och nere på kontinenten, antagligen i Amsterdam. 38:59 Och där tänker han med bland annat Mor Sigurys brists hjälp skapa som ett stort förbund av hela unionen. Som på handelsmässiga grunder kan konkurrera med den framväxande Ryssland på allvar. Om handeln över Östersjön och bevara den i kontrollet av unionen. Som vad du säger, follow the money. Follow the money. Och antagligen så vill han rensa upp de här personerna i Stockholm för att inte ha en konkurrens. Så att de går någon annan väg eller sätter hinder i hjulen för det här handelsförbundet. 39:28 Men här ser man ju återigen kanske lite hans någonstans vankelmål. För han går in såhär oerhört hårdhänt här. 39:35 Och sen bara sticker han från Stockholm. Det rimliga hade varit att han hade varit kvar där ett tag. Absolut, det tycker man. 39:43 Och det är också väldigt märkligt agerande där hela vägen egentligen. 39:49 Och jag menar det är ju inte bara de här avrättningarna i Stockholm heller utan de följs ju när han åker ner mot Danmark på flera ställen som de här munkarna i Nydala kloster som vi pratade om förut också. 39:57 Är det också sturanhängare då som avrättas i de här andra ställen? 40:00 De flesta är det. Eller så har de gjort uppror mot Christian på andra sätt och inte accepterat honom så. 40:08 Så det sammanhängande kan man säga att de är unionsmotståndare i alla fall när de som avrättas. 40:13 Men du har ju redan nämnt det här att han hade ju väldigt ambitiösa planer på att egentligen rita om den ekonomiska strukturen i Norden kan man väl säga. 40:23 I kamp då med Hansan egentligen. Ja. 40:28 Vad genomförde han några andra reformer och så som det blev någonting med när han var kung? 40:36 Inte egentligen som det blir någonting med men däremot så skrapar han lite på ytan. 40:41 Men han har ändå någon slags ambition att förändra samhället men det blir inte. Absolut. 40:46 Och en sak som han gör är att han legerar sig väldigt starkt med borgerskapet i städerna. 40:52 Han engagerar väldigt många borgare i sitt kungliga kansli. Det är ju det viktigaste ämbetsverket egentligen som sköter alla diplomatiska kontakter. När Christian blir avsatt eller flyr helt enkelt så är det ungefär hälften av alla i kansliet är borgare. 41:10 Och hälften är ungefär adesmän. 41:13 Och det är ju en väldig kontrast mot hur det har varit innan då och allihopa. 41:19 Men det viktigaste grejerna han gör annars är att han börjar bjuda in folk som börjar föreläsa vid Köpenhamns universitet om Luthers tankar och idéer. 41:29 För de är ju i omlopp här, vi är ju tidigt 1520-tal här nu. Så han är öppen då för protestantismen? Ja, han är väldigt öppen för de idéerna. Sen är det lite olika hur man tolkar hur långt han själv ville gå i det. Eller om han kanske är mer att han är intresserad av dem men han liksom omvänder sig inte sig själv till protestantismen. Vi vet att han blir vän sen med Martin Luther själv och han bor i hans hus under en period. 41:56 Så han har ju absolut ingenting emot de här tankarna i alla fall. 42:00 Men man kan ju känna lite när man läser om Gustav Vasa så kan man ju ändå få känslan att han blir protestant mest på grund av pengarna. 42:08 Men Christian II är väl egentligen avsatt när han konverterar, eller? Ja, precis. Så det är ju inte maktpolitiskt spel då. Ja, fast det är det nog också. 42:20 Det finns draget av det också. För att han tänker sig att han ska få hjälp av vissa förstar i Nederländerna, hoppas han ju från början. I protestantiska, kalvinistiska områden. Och sen vändras ju även till Henrik den åttonde sen. 42:34 I England. Och då har han ju anledning till att vilja utmåla sig som protestant där. 42:38 Men vi kanske lite kort ändå måste... Han blir ju avsatt i Danmark. 42:43 Hur... Eller vi kanske ska börja med att han blir avsatt i Sverige. 42:45 Ja, men vi måste nästan nämna lagarna där också. För det är ju en viktig grej. 42:50 Han har ju inspirerats av lagarna i Nederländerna som reformerar framförallt stadslivet och handeln i städerna. Men också böndernas villkor. 43:00 Och precis innan han tvingas lämna Danmark 1522 så inför han helt nya lagar för landsbygden i Danmark. Som tar bort det som har varit livegenskapen i Danmark. För Danmark har livegenskap. Det kallas Stavnsbandet. 43:19 Att bönderna är bundna till jorden. De är inte slavar men något åt det hållet. 43:24 De fick flytta vid vissa tidpunkter på året. Så de fick flytta? Ja, men det var väldigt begränsat. 43:32 Och annars så var de i princip livegna och var tvungna att sälja sin produktion till den adelsman som hade deras ägor så de fick inte ens tjäna så mycket pengar som de kunde på det. 43:45 Jag ska säga så här, bönderna i Sverige var mycket friare än bönderna i Danmark. 43:49 Ja, precis. Så det här var ju ett projekt för att få lokalbefolkningen eller bönderna till att bli mycket mer självständiga egentligen i den danska delen av unionen och få det mycket mer jämlikt. 44:02 Och det här var ju någonting som irriterade den danska aden i jätteviktigt. 44:06 Är det den viktigaste anledningen att han blev avsatt sen? 44:08 Det är antagligen den viktigaste enskilda anledningen till att han blev avsatt. Och sen blev man ju förstås också rädd över vad han hade gjort i Stockholm. 44:17 Det är definitivt påverkande. Det påverkade också. På vilket sätt då då? 44:22 För det danska riksrådet tänkte jag att om han gör en sån sak mot det svenska riksrådet så hänger ju våra huvud också. 44:31 De är rädda för sina egna huvud. 44:33 Ja, det blir de ju genom som förstås blodbad. För i efterhand så får man väl ändå säga att blodbadet var ett misstag. 44:40 Så är det ju. 44:41 Men om man tänker på den svenska delen så var ju inte blodbadet den viktiga anledningen till revolten egentligen. Utan det är ju de skatter som Christian vräker ut på befolkningen. 44:55 Han höjer skatterna enormt mycket för i Sverige ska de få betala det här kriget som Christian har fått... 45:03 Han hade ju från början den här kassan som han hade fått från kejsaren. Den täckte ju kanske det första fälttåget. Men sen hade det ju ekat tomt i hans kassor. Så han hade ju fått ta stora krediter och stora lån nere på kontinenten. Och det är faktiskt en av anledningarna till att han lämnar Stockholm så snabbt. Det är att han måste ner till Danmark och sen ner till kontinenten. Han mer eller mindre smiter ner till Amstram personligen med två tjänare för att reglera sina lån. 45:31 Så att han var i enormt behovet av mer pengar. Och då höjer man de här skatterna och det är det som bidrar till det här upproret som Gustav Vasa sen tar vidare då. 45:40 Ja, men han förlorar rätt så snart egentligen makten i Sverige. 45:44 Ja, redan i början på 1521 så börjar ju upproret få fart på allvar i Sverige. 45:50 Men i Danmark då? När förlorar han makten i Danmark? 45:55 I Danmark dröjer det lite längre. 45:56 Då är det vintern 1522-1523 som det på allvar börjar. Men det är ändå ganska nära. Ja, det är det. 46:04 Och det är ju då precis efter att han har infört de här lagarna egentligen. Han gör ju det i slutet på 1522. 46:10 Men du menar att det är kombinationen av de här lagarna som utmanar adeln men även att folk sneglar på det här blodbadet? 46:18 Ja. Några ledande riksråd gör ju det. Och i Danmark... 46:22 Det är inte bara den här spekulationen utan där finns det källor på det. 46:25 Absolut. 46:27 Och det vi vet är också att i Danmark så är det ju ett helt annan typ av uppror. Om upproret i Sverige kom underifrån genom ett folkligt missnöje mot de här skatterna. Så är upproret i Danmark mycket mer ett övrigetsprojekt. Det är Hertig Fredrik som... Hans farbror. Hans farbror helt enkelt, ja. 46:46 Kung Hansbror. Som tar hjälpet av och stryker under det här missnöjet egentligen med de här nya lagarna. 46:55 hos adesmännen och sen också som trycker på den här dåligheten i Stockholms blodbad. 47:01 Och risken som det innebär att ha en sån maktfullkomlig första. Och han säger också när han ska ta makten att han kommer styra på ett helt annat sätt, mycket mer traditionsenligt. Han kommer inte göra som Christian och lera sig med borgerskapet utan han garanterar att riksrådet ska få en mycket mer viktig roll i Danmark igen. Men gick det inte lite väl enkelt att avsätta Christian den andra? Jo man kan tycka det i efterhand och hade han gjort mer motstånd så är det frågan om han inte hade vunnit där ändå. 47:29 Du tror det är det här vankelmodet som man oftast nämns med honom att han har inte den här hänsynslösheten när det väl behövs. 47:37 Nej och inte den här kampenergin att vända när det börjar blåsa lite snålt och gå lite mot honom. Det var inte som att han bara tog mod till sig och vände utvecklingen då utan då är det snarare som att han flyr därifrån. Så var det ju lite i Stockholm om vi ska vara ärliga. Efter blodbadet. 47:55 Och så är det även när han flyr från Gylland mot Köpenhamn då. När upproret börjar sprida sig där på allvar under tidiga våren 1523. Och sen flyr han ju från Köpenhamn innan det har blivit ett riktigt motstånd. 48:08 Något riktigt motstånd bedriver han? 48:09 Nej, inte egentligen. 48:11 Han måste ju ändå ha haft lojala... 48:14 Alla var ju inte emot honom. 48:16 Framförallt på Skånesidan så var ju folk lojala mot honom i flera år. Det dröjde fram till 1525 innan Fredriksen kunde ta över Skåne också. Och Malmö avsäger Christian Trohetan. 48:30 Men det är ju nästan som man undrar om han verkligen ville ha makten tycker jag. 48:36 Ja. 48:37 Men han ger ju ändå inte helt upp. Han kommer ju tillbaka. 48:42 Ja men precis. Så där har man ju också lite så här att han kanske ändå ville ha makten till slut. 48:48 Kanske var tråkigt att sitta ner i Nederländerna. 48:50 Ja, precis. Samtidigt så hade han nog inte så tråkigt för han åkte ju runt och han lärde ju känna mycket av de ledande kulturpersonligheterna som Martin Luther var ju en person som han lärde känna. Lukas Krönars, den här duktiga porträttkonstnären, kände han ju också. Han bodde ju också i Wittenberg. Och det är ju därför vi har så fantastiska porträtt utav Christian för han låter ju avporträttera sig mycket när han är på kontinenten. Albert Dyrer målar hans porträtt också. Tyvärr finns inte själva porträttet kvar men hans skisser av Christians porträtt finns ju kvar. 49:21 Alltså kolskissar. Fantastiska. 49:25 Och han lär känna Erasmus av Rotterdam. 49:29 Den ledande intellektuella. 49:30 Ja, precis. Och en som ifrågasätter också det här med att han säger ju också att kyrkan inte ska gå hårt mot Luther utan att det kommer bli bara dåligt att ta det. Och om man ser det i efterhand så hade nog Erasmus väldigt rätt. 49:46 Om man hade varit lite mer inkluderande mot Luthers tankar så kanske det inte hade blivit det här enorma brottet i kyrkan som det ju blev. 49:54 Men hur gick det till då när han ändå försöker få tillbaka makten i Danmark? 49:59 Det han hoppas är ju att få stöd från sin svåge kejsaren till att börja med men han är involverad i ett långvarigt krig med Frankrike. Så det gör att det dröjer många år innan han kommer på tal att han kan hjälpa Christian. Och det blir fred först 1530 och då börjar Christian uppvakta kejsaren ordentligt för att få pengar och för att få trupper till att gå mot och återta unionen. Så till slut får han det. Han får en armé på 5 000 man från kejsaren. 50:26 Det är relativt mycket. 50:27 Det är nog tillräckligt för att han ska utgöra ett riktigt hot mot båda de nya förstarna i Norden. Både mot Fredrik och Gustav Vasa. 50:37 Så han seglar med de här. Inte till varken Köpenhamn eller Stockholm. 50:41 Hade inte Köpenhamn varit det självklara valet? 50:43 Det hade man kunnat tänka men antagligen så tänker han att det är mer motstånd där. 50:47 Och det har han ju säkert rätt i. Så han tänkte att om han börjar med att erövra Oslo och Norge först. Där han ju också hade mycket stöd folkligt från sin tid som ståtalare. Han hade ju varit där mycket och han lät kröna sig i Oslo och så. Så han var ju verkligen en populär i Norge. 51:06 Så tänkte han nog att han kunde få resten av unionen med sig. Och han visste ju att han fortfarande hade ett folkligt stöd som var starkt i Skåne. Och det är ju därifrån den här myten om Christian den Gode kommer också. För han själv låter skicka in massa propaganda om att han är Christian den Gode. Så minns mig, kom ihåg mig nu. Jag är Christian den Gode, här kommer jag och ska återupprätta unionen. Och det gick ju sådär, men... 51:30 Men myten lever ju kvar. Myten lever ju kvar. 51:34 Men han misslyckas i alla fall med återlig rörmakt. 51:37 Och det är återigen beroende på att han inte är så beslutsam. För han belägrar Akershus fästning i Oslo. Och den fästningen har bara 20 man ungefär som försvarar sig. Och ändå så dröjer det månad efter månad och han vågar inte göra den slutliga stormningen. För att han är antagligen lite tveksam till om han ska lyckas med den. Och det gör att han till slut lägger en liten klick av sin armé där som får bevaka fästningen och sen så försöker han marschera ner till Bohus fästning istället och ta den. Misslyckas med det, går tillbaka till Akershus, gör ett litet taffligt stormlingsförsök och misslyckas med det. 52:14 Och det är då Fredrik, alltså hans farbror, ger honom ett erbjudande om att han ska få en stadspension. Bara han kommer ner till Köpenhamn så ska han få en pension för resten av livet från stadskassan. Och sen får han göra vad han vill. Christian går med på det där erbjudandet. 52:30 Men är inte det lite korkat? 52:33 Ja, men samtidigt... 52:36 Han har ju själv brutit ett antal viktiga löften under sin karriär som kung och sånt. 52:41 Precis, och tagit gisslan när det ska utvecklas och så vidare. En eller annan anledning, vi vet inte vad han tänker, men det är det som är erbjudandet i alla fall, bara han kommer till Köpenhamn. 52:54 Där blir han ju då arresterad omedelbart. Och då är det åtta riksråd som Tar med honom och för honom till Sönderborgs slott. Så långt ner i södra Danmark som man kan komma mot gränsen till tysk-romerska riket. 53:06 Och där är han i princip fången sen. 53:08 Där är han i princip fången sen i resten av livet. Inte i den typen av fångenskap som man fram till 1800-talet trodde att han var inmurad i en kammare högt upp på slottet. 53:20 Det är så bilderna av den här målningen. 53:24 Christian II på Sönderborgs slott. Då ska han ju gå i... I ett runt rum, högst upp i ett tornrum, runt ett bord och liksom gjort en skåra i det här bordet och det är alltid uppe i en myt. Men fortfarande säger ju guiderna på Sönderborgs slott att alla kommer dit och frågar vad är det där bordet, vad är det där rummet? Och det där tornet för det första, han var inte instängd i tornet, han var aldrig. Men det här tornet också revs på 1700-talet redan så att vi vet inte ens riktigt hur det här tornet ser ut. 53:52 Men han hade väl en relativt, fångenskapen var väl ändå rätt mild? 53:56 Det var den, det var mer som en, vi skulle se det som en husarrest. Men det visste man inte fram till, man upptäckte källorna från Sönderborgs slott 1888, upptäckte man dem igen. 54:07 Och den där målningen var från 1871 eller något sånt där. 54:12 Men hur levde han sitt liv då som fånge? 54:14 Ja, han hade en stor svit rum på Sönderborgs slott. Så han bodde ganska bra då? Ja, det gjorde han. Och han blev visserligen inlåst på kvällen. Och där skulle han vara på kvällarna då. 54:27 Han hade massa möbler, en himmelssäng och massa grejer. Så det finns en hel inventarieförteckning. 54:32 Hans hustru hade dött? 54:34 Ja, hon hade dött ganska många år innan. 54:37 Och även hans barn hade ju dött. Och hans döttrar var ju bortgifta med olika utländska förstar vid den här tiden. så han var ju ensam där men han hade ett hov kring sig och det kom ibland riksråd och hälsade på honom adelsmän men han fick träffa dem med löftet att de inte fick prata politik så de fick inte prata om något som var viktigt men däremot kom de dit och var lite konverserande han var inte isolerad enda skillnaden eller enda grejen var att när det var oroligt i Norden som under grevefejden då låstes han in under perioder antagligen Då var man orolig när det var skakigt eller när det var mellan att Fredrik hade dött till exempel, alltså kungen Fredrik. 55:24 Och innan Kristian III hade kommit upp på tronen. Då var det också lite politiskt turbulent. Så då låstes han in. Men annars så levde han ett ganska behagligt liv där. 55:34 Han blir ju ändå för den här tiden relativt gammal. Precis, han blir nästan 80 år. 55:41 Erik Pettersson, historiker och författare som har skrivit boken Första av Norden, Christian Tyrann. Stort tack för att du kom hit idag. Tack så mycket. 55:49 Och jag som pratar heter Urban Lindstedt. 56:08 Under kalla kriget var KGB ett namn som väckte fruktan världen över. I sin nya bok berättar Simon Olsson om spionerna, infiltratörerna och de hemliga operationerna bakom Sovjetunionens ökända säkerhetstjänst. KGB, Sovjets hemliga polis, är utgiven av historiska media. Ljudboken finns tillgänglig hos din streamingtjänst. Beställ den fysiska boken på historiskamedia.se eller köp den i en bokhandel.